kritisk välfärdsforskning
Arbetsgruppen för kritisk välfärdsforskning samlar kvalitativ och kvantitativ forskning om hur välfärdsstaten fungerar, sett utifrån dess diskursiva uttryck, institutionella processer och praktiker samt hur människor erfar dessa i möten med till exempel myndigheter. Det huvudsakliga intresset ligger i förhållandet mellan välfärdsstatliga institutioner och individer, dess karaktär och praktiska utfall liksom hur detta förhållande formas och med vilka konsekvenser. Detta innebär undersökning och kritisk diskussion av kategoriseringsprocesser och konstruktioner av sociala problem och lösningar i både kortsiktiga och långsiktiga perspektiv, i praktik såväl som i policy. Härigenom lyfts relevansen av det situerade meningsskapandet i relation till kunskapsanspråk, processer av inklusion/exklusion och identitetsskapande i välfärdsstaten.
This group convenes research about the workings of the welfare state, as observable in discourse, institutional encounters and people’s experiences. A key interest is the relationship between welfare institutions and individuals – its character and practical realization, as well as how the relationship is shaped and to what effects. This involves investigating and critically discussing categorization processes, institutional practices, and the construction of social problems and solutions in long-term and short-term perspectives in practice as well as policy. As part of this, we are interested in understanding situated meaning-making in struggles over knowledge, inclusion/exclusion, and identity. Research presented in this working group ideally brings together theory and empirical investigations.
Kontaktpersoner: Marie Flinkfeldt (marie.flinkfeldt@soc.uu.se), Stina Fernqvist (stina.fernqvist@soc.uu.se)