Historik

Sveriges Sociologförbund bildades genom att sociologer från de dåvarande fyra universitetsorterna Uppsala, Stockholm, Göteborg och Lund möttes i Uppsala den 13 mars 1961. Preliminära stadgar antogs och Torgny T. Segerstedt, som 1947 tillträtt landets första professur i sociologi, valdes till ordförande för en interimsstyrelse. Denna fick i uppgift att verka fram till förbundets första årsmöte, som hölls den 25 januari 1962 – även det i Uppsala. Vid årsmötet tog Harald Swedner över ordförandeklubban och förbundets stadgar fastställdes. Förbundet har allt sedan dess haft följande uppgifter:

· att främja den vetenskapliga utvecklingen inom sociologin och dess tillämpningsområden,

· att verka för en ökad förståelse hos myndigheter, organisationer och bland allmänheten för sociologin som samhällsvetenskap, och

· att stärka sociologers yrkesmedvetande och yrkesansvar.

En fjärde uppgift, att tillvarata medlemmarnas fackliga intressen, fanns och var omdiskuterad under förbundets tidiga år. Uppgiften avskrevs emellertid och förbundet blev ett renodlat professionsförbund. Tidigt i förbundets historia sattes också en struktur som har präglat förbundets verksamhet över åren. Framförallt har det handlat om en triad bestående av forskarkonferenser, tidskriften Sociologisk Forskning samt internationellt arbete:

· Runt Sociologförbundets årsmöten byggdes tidigt en konferens vars arrangörskap har ambulerat mellan landets lärosäten med sociologisk forskning och utbildning – från Lund i söder till Umeå i norr. Föreläsningar, paneldebatter och bokseminarier har stått på programmet tillsammans med arbetsgrupper där aktuell forskning och utkast till vetenskapliga artiklar och böcker har diskuterats. Från 1965 till 2010 hölls årliga konferenser som därefter har ersatts av de vartannat år återkommande Sociologidagarna.

· 1964 utgavs första numret av Sociologförbundets vetenskapliga tidskrift, Sociologisk Forskning, med Johan Asplund som dess första redaktör. Tidskriften har därefter publicerat aktuell forskning från landets sociologer genom en redaktion som flyttat runt mellan landets lärosäten. Vetenskapliga artiklar och bokrecensioner har dominerat innehållet, där även debattinlägg, anföranden, förbundsinformation och andra inslag har gjort sig gällande. Tidskriften indexeras i bland annat Web of Science, SCOPUS och Sociological Abstracts.

· Sociologförbundet verkade från start för internationella utbyten, har alltid varit representerat i de europeiska och internationella sociologförbunden, samt var drivande när det Nordiska Sociologförbundets skapades år 1967. De nämnda förbundens återkommande kongresser har ofta arrangerats på svensk mark. Mest noterbart är att det internationella sociologförbundets världskongress, som arrangeras vart fjärde år, vid två tillfällen har förlagts till Sverige: År 1978 i Uppsala och år 2010 i Göteborg. Ulf Himmelstrand (1924-2011), professor vid Uppsala universitet, har som hitintills ende svensk varit president för det internationella sociologförbundet (vicepresident 1974-1978, president 1978-1982). Torgny T. Segerstedt (1953-1959), Göran Therborn (1994-2002). Jürgen Hartmann (1990-1998) och Ulla Björnberg (2006-2010) har varit medlemmar av dess styrelse.

Utöver konferensen, tidskriften och internationellt arbete har verksamhetens form, innehåll och intensitet varierat över årens lopp. Skrivelser till myndigheter och departement, uppvaktande av politiker, arrangemang av debatter och andra publika arrangemang, lokalföreningar, antagandet av etiska normer, principer för publicering av forskning samt upprättandet av en auktorisation av utredningssociologer (som var i verkan från år 1968 till början av 1980-talet), är några exempel. Här kan även Segerstedtpriset nämnas. Priset inrättades år 1994 som ett pris till den artikel som under året publicerats i tidskriften Sociologisk Forskning och som lämnat ett särskilt värdefullt bidrag till den sociologiska disciplinens utveckling. År 2008 beslutades att priset ska delas upp i två pris: ett pris för bästa artikel publicerad i Sociologisk Forskning (Torgny T Segerstedts pris för bästa artikel i Sociologisk Forskning) och ett pris för bästa sociologiska avhandling (Sociologförbundets pris till nydisputerad forskare i sociologi). Priset delas ut vid Sociologidagarna.

Sociologförbundets historia och det sociologiska ämnets utveckling i Sverige finns skildrat i ett flertal publikationer:

· Andersson, Gunnar, Thomas Brante & Christopher Edling (red) (2015) Det personliga är politiskt. 14 professorer om svensk sociologi. Stockholm: Liber.

· Bengtsson, Jan & Anders Molander (1998) Den svenska sociologins födelse: historiska samtal med Torgny T. Segerstedt, Bertil Pfannenstill, Joachim Israel och Edmund Dahlström. Göteborg: Daidalos.

· Fridjónsdóttir, Katrin (1987) Om svensk sociologi. Historia, problem och perspektiv. Stockholm: Carlssons.

· Gullberg, Anders (1972) Till den svenska sociologins historia. Stockholm: Unga filosofer.

· Hansen, Lars (red) (1997) Sociologi i tiden: bakgrund, utveckling, framtid. Göteborg: Daidalos.

· Larsson, Anna & Sanja Magdalenic (2015) Sociology in Sweden: A History. Basingstoke: Palgrave Pivot.

Artiklar som skildrar och debatterar den svenska sociologins historiska utveckling, samtid och relation till omvärlden finns även publicerade i tidskriften Sociologisk Forskning och Nordiska sociologförbundets tidskrift Acta Sociologica.